Den fantastiska julräven - del 2 av 2

Vi kastar oss här direkt in i den sedan länge utlovade fortsättningen på historien om den fantastiska julräven. Vi lämnade i del ett hastigt en precis inledd dialog mellan dronten och julräven. Se till att läsa föregående del ett här innan du fortsätter, om du inte redan gjort det.  Nåväl:

(Dronten refereras såsom "D" och julräven såsom "JR")
D: Fan ska jag göra stjärnor för, jag vill klä min näbb i crepe-papper.

JR: Jaja, men en sak ska du ha klart för dig, och det är att jag är fantastisk. Jag är en julräv.

D: So?

JR: Så jag kan göra vad jag vill med hela fekket på dig.

D: Det där var väl lite väl.. Varför är du så aggro?

JR: Jag vet inte, kanske har något att göra med att du typ har klampat in här och fulat omkring sedan dag ett. Utan att tänka på att du fuckar med dynamiken. Vi var en skön arbetsplats. De andra jobbade med att forska och göra vapen, jag vaktade mot fiender. Och var fantastisk. 

D: Ja men nu jobbar ju jag också här. Känns det fortfarande så?

JR: Ja det sitter liksom kvar. 

D: Ahajahaja. Hmm... (Stryker sig med vingarna tankfullt längs dronthöfterna och plirar på en punkt stelnat crepe-papper längst ut på näbben) ...hur ändrar vi på den här grejen då?

JR: Du får bli skön, låt alla göra som de gör. Släpp liksom.

D: Ok. Släppa.

JR: Tack för att du lyssnar btw. Känns som en rätt vuxen dialog vi har ändå. PK. (Räven strök svansen över den långa gevärspipan, som han ofta gjort tidigare då han belåten patrulerade sin sektor och blickade ut över alla forskare och vapenmakare.) Jag drar off nu. Hörs då

D: Hörs. Kan jag fortsätta klä näbben lite? Bara med crepet som ligger kvar här. Lovar att göra massa fina stjärnor sen.

JR: Sure brysselkål.

Så flimrade det det till i skyn och julens stjärna lyste över den lilla Dalsländska byn. Allt var frid och fröjd och alla började rösta på rätt parti. Det fantasiska julrävpartiet. Hej fakking då.

/ Tomten^2