PRESS

Press är en argsint och resistent variant av militärmögel, som är svår att få bukt med. Den kan ta grepp om dig och göra så din hjärna tänker ut tråkiga saker åt dig att göra. Som att fråga fel frågor eller vända dig om vid fel tillfälle. Fragmentariska rapporter som beskriver skräckexempel har flera gånger nått olika underrättelseorganisationer. T.ex. var en gång 2002 en kille i Sollentuna tråkig en hel fest. Skittråkig.
Forskarvärlden är idag uppdelad i två läger beträffande om press kan orsaka utväxt av den fruktade rosa balett-svansen. Det som gör fenomenet så svårbedömt är det faktum att samtliga forskare inom området är hjälplösa töntar som inte kan skilja på dikt och verklighet. Det exempel som kanske bäst passar kontexten handlar om Jurvarth Kontiki Demo-man, en kille i sina bästa år som prioriterade fel. Vilken jävla sopa. Fuck press, get rid of yourself now, som hans matkärring sade vid upprepade tillfällen.

Låg tyngdpunkt?

Det bor fan pingviner i min trappuppgång. De är inte ute ofta och gör väsen av sig, men när man minst anar det, behagar de ställa till en scen. Det ter sig ofta börja med att de klampar uppför trapporna in till sin lägenhet, med sina smaskiga små fötter. Akustiken i trappuppgången är som gjord för smaskiga pingvinfötter. Ljudet får mig närmast att tänka på en pluton av dåligt dresserade flygande ödlor som alla tappar arbetsmoralen och störtar i marken med magen före, hårt.
Nåväl, när pingvinerna väl är uppe och inne i sin lägenhet behöver de antagligen fukta sig, och slår därför igång kolsyreis-duschen och rockar loss en efterfest. Men varför är eurodisco en naturlig följd paketerad med denna aktivitet? De har fan läst fel i brl-katalogen och köpt 4 subwoofers och en satellithögtalare som de ställt i något hörn och sedan glömt bort. Alla barn; pingviner equals "uns uns uns uns". Alla barn; det där var onomatopoetiska ord i en sekvens. Säg det till närmaste matkärring så ska ni få se på fyrverkerier. Ja jävlar i min lilla låda. Nu är det dags att dissa göteborg. I sin helhet.
Hejdå Mr. Fleischklösse.

Har skrivit en låttext åt Kent

Palmens dag i den svarta hjärnan
Vers 1:
Palmen har en egen vilja. Utanför står das polizei.
Vretåker är en plats, Jörg Haider bor i ett palats.
I de mörka husen bor en vilja som heter kukken.

Refr:
Ohhhhhhhhh palm-fucker utan reson.
Oooooooooohhhaaaaa palm-fucker much to soon

Vers 2:
Jag tog min oskuld till ett krön, och tampades med döden.
Göran var också där, men hade ont i magen.
Volfram är en partydrog, apan spelar fult på såg.

Refr 2x:
Ohhhhhhhhh palm-fucker utan reson.
Oooooooooohhhaaaaa palm-fucker much to soon

Haiti skulle aldrig varit utan dig.

First in leg

Hej och välkomna
Det här kommer ni få ånra, för den här bloggen kommer kännas jobbigt meningslös och försmädande. Men just då det känns som värst och bara urbota ur led kommer det en röd tråd som lurar er tro att jag har någon slags vett och riktig tanke bakom det jag skriver. Men det har jag alltså inte. Såhär t.ex.
Jag befinner mig i ett terrarium där det ibland går förbi fria djur såsom strutsar, ekollon och ödlor. Dessa brukar titta in på mig i mitt terrarium med en dömande blick och gå vidare. Vissa av djuren kommer till och med in och slickar på växtligheten som finns härinne. Jag ägnar den mesta tiden till att rita pumphagelgevär på hålat A4-papper med kulspetspenna. Men inget har hittills blivit så bra att skjuta med, inte hittills. Och det är bra, för jag vill inte skjuta, jag vill rita. Jag vill även bygga ett flygplan med en lucka för vänner. Då kan vänner som vill åka med närsomhelst krypa in genom vänluckan, och komma och gå som de vill. Flygplanet kan ibland vara fullt med färgglada popcorn, och jag ska aldrig ha bristande rutiner i mitt flygplan.

Detta var alltså en försmak på vad som komma skall. Ett illustrativt exempel på en högaktuell blogg väl förankrad i samhällets nuvarande strömningar, med en sund värderingsgrund och jämställt orienterat språk. Och en stor anka.
Fucko'